En sen kväll för tio år sedan satt jag i vår dåvarande lägenhet, och i ett princip oplanerat infall installerade jag WordPress på subdomänen blogg.tkj.se. Att starta en teknikblogg hade jag då funderat på i ett par år men det hade aldrig blivit av.
På den tiden var jag chefredaktör för en datortidning som hette Allt om PC. Jag hade börjat bli irriterad på problemet med pressläggningstid. Hittade jag en spännande nyhet som jag skrev om, tog det flera veckor innan den nådde läsarna, och under den tiden kunde vad som helst hända.
Det främsta skälet till varför jag startade min teknikblogg var just pressläggningstiden. Med en blogg försvann hela det problemet och när jag hittade något kul kunde jag publicera en text väldigt snabbt. Även om bloggen var min egna privata, såg jag den inledningsvis som ett komplement till Allt om PC jag jobbade på.
I början uppdaterade jag ett par gånger om dagen och ett bra tag låg antalet besökare på runt 10 om dagen. Men allt eftersom jag satt på kvällarna och nätterna och publicerade nya texter spred sig bloggen, och snart passerade jag 100 besökare om dagen. Sedan 500. Och 1000.
Med ett par schyssta evergreen-poster hamnade jag på ett antal tusen dagliga läsare, de flesta kom från sökmotorer och personer som letade efter lösningar på sina datorproblem.
I bra takt växte bloggen…
Efter så där ett till två år började bloggen växa på flera sätt. Dels genererade annonserna bra med intäkter, och dels var antalet besökare riktigt bra för att ändå vara en ganska hårt nischad sajt.
Men det hände också en spännande sak gällande mediabyråer, presskontakter och andra som ofta mejlade och ringde mig med nyheter. De började få upp ögonen för bloggen och till en början tyckte de att det var kul när jag snappade upp en nyhet i bloggen – utöver tidningen.
Snart var de enbart intresserade av bloggen. Det var där de ville att jag skulle skriva om deras produkter och tjänster. Runt mitten av 2009 var det många som inte brydde sig alls huruvida de fick sin nyhet i papperstidningen. Det var bara bloggen som var väsentlig.
Så här kunde TkJ.se se ut för tio år sedan. Det har hänt lite sedan dess.
Bloggande på heltid
I slutet av 2009 började vi flytta från en dyr bostadsrätt i Växjö ut på landet till byn Klavreström, och jag gick och funderade på huruvida jag skulle säga upp mig från den fasta tjänsten för att satsa helhjärtat på bloggandet.
Jag behövde dock inte välja själv, skulle det visa sig. Som en del av er säkert vet, har jag Crohns sjukdom, och i början av 2010 gav min tunntarm upp. Det var så mycket sår och ärrbildningar i tarmen att det blev stopp.
Jag blev väldigt, väldigt sjuk, och skulle spendera ungefär sju veckor i en sjuksäng, med en diet bestående av näringsdropp, kortison och morfin. När jag fick åka hem vägde jag 53 kilo (fördelat på 183 cm, ett BMI på 15,8 – jag var inte så biffig alltså, haha). Läkarna gav mig en lektion i Crohns versus stress, och sa i princip rakt ut att jag inte kan fortsätta med två jobb utan måste välja ett av dem och lugna ner mig.
Så jag valde bloggen.
Default-arbetsplatsen; en Asus Republic of Gamers med två extraskärmar, och bakom mig sticker kanten av min MacBook 12-tum fram. Det här är mina två favoritdatorer.
När kropp och själ haltar
De senaste åren har inte gått perfekt. Ni som följer mig har märkt att jag inte uppdaterat varje dag. Det har varit mycket strul i privatlivet och med hälsan som satt käppar i hjulet på min produktivitet.
Sedan 2010 har jag dragits med långa perioder av svår depression och ångest. Det är något jag haft sedan tonåren, men det har aldrig varit så illa som det varit de senaste åren. Efter en rad läkarbesök fick jag förra sommaren diagnosen bipolär typ 2. Så förutom att ha en kronisk fysisk sjukdom som inte syns utåt (Morbus Crohns), fick jag även en kronisk psykisk sjukdom som inte syns utåt… D’oh!
Diagnosen var både tung och lättande. Det förklarade mycket och läkarna kunde ändra medicineringen från antidepressiva till sådana framför allt för just bipolära patienter, och jag tycker att det har fungerat oväntat bra. De andra hjälpte inte alls, men det har de här gjort. Jag kommer upp ur sängen på morgonen och saker och ting är lite enklare att hantera.
Det finns rätt mycket fördomar och felaktiga uppfattningar om antidepressiva av olika slag. Att de kallas för ”lyckopiller” till exempel. Det är en absurt inkompetent term. Du blir inte lycklig av att ta antidepressiva mediciner.
Vad de gör är att försöka stabilisera dig, genom att kapa lite på toppar och dalar. De kan inte bota din depression, utan ska ge dig lite hjälp på vägen. Att bli av med en depression kräver massor av jobb, såsom KBT-övningar, rutiner och stark vilja. Psykologer, terapeuter, speciella appar och mängder av saker du behöver göra, vilket inte har med medicinering att göra.
Det fungerar liksom inte som att du ligger och stirrar i taket i tre månader, tar en tablett och sedan är frisk, glad och med kämparglöd.
Jag har varit på gång att bli hyfsat normal ett antal gånger, men så har den ena saken efter den andra inträffat och det krävs inte så mycket för att döda de rutiner du spikat upp de senaste veckorna.
Som de här senaste två veckorna… Jag har inte uppdaterat speciellt ofta, vilket beror på att 5-årigen blev sjuk och hamnade på sjukhuset och de letade efter riktigt allvarliga sjukdomar. Tack och lov visade prover och röntgen att det inte var vad de trodde – men det tog hårt på mig och barnens mamma.
Lagom till att han började bli kry igen, fick 8-åringen hög feber och buksmärtor, så han blev också inlagd på sjukhuset då de misstänkte blindtarmen. I samband med det blev jag dålig och liggande i hög feber som vägrade gå ner på flera dagar. Det var dock inte hans blindtarm så det löste sig också. Men man blir rätt nedslagen när ens barn blir så sjuka.
Att skriva om datorer och teknik
Okej, jag inser att det här har blivit en typisk TLDR-text, på tok för negativt laddad för att du ska ha orkat läsa igenom allt… Men med allt det här sagt är jag ändå helt inställd på att vända tillbaka min blogg. Det kommer säkert att ta rätt lång tid, fast det är det enda jag vill yrkesmässigt.
Att ha det här som jobb är inget annat än ett drömyrke. Att skriva om datorer, Internet och teknik är det enda jag någonsin velat jobba med. Jag var tolv år när jag såg Datormagazin och bestämde mig för vad jag ville jobba med och jag har inte avvikit från den vägen. När jag var 15 år fick jag min första artikel publicerad i en datortidning. Därefter fortsatte jag bara. Nu i mars fyllde jag 40, så egentligen har jag sysslat med det här i 25 år.
Bloggen har varit mitt främsta arbete sedan 2010. Jag har inga planer på att sluta med det, utan är inställd på ytterligare 10 år. Vi får se vad som har hänt år 2027… :-)
Tills dess vill jag tacka er alla som följer min blogg, som skriver kommentarer och delar artiklar på sociala nätverk, som tipsar kompisar om sajten, som länkar hit och på alla andra sätt hjälper till att sprida sajten! Ett varmt tack!
♥ Gillade du artikeln? ⇨ Bjud på kaffe – Swisha 25 kr till 070-3321680!
Inlägget Min nördblogg TkJ.se fyller 10 år! dök först upp på TkJ. se - En av Sveriges ledande teknikbloggar!.